lyrical lies

.. palla mig

äntligen finns det ett hopp för mig och då vägrar mitt huvud att ta den chansen.
känner mig helt pressad & jag vet inte varför.
det är nog endå tid jag behöver men när man säger så så försvinner alltid den dära chansen man hade innan man valde tiden.
rörigt.
men sant.
tyvärr.

jag vill umgås med mina fina vänner, jag vill att alla ska må så jävla bra för dom är värda det!
jag vill hitta på massa sjuka saker som ingen annan brukar göra med sina vänner.
inte bara festa festa festa, jag tröttnar!

påtal om att tröttna så tröttnar jag på mer och mer hela tiden.
Jag tröttnar på tråkigt folk som bara ska klaga på alla andra hela tiden istället för att ta hand om sitt eget jävla liv.
Jag tröttnar på musik som görs för allt börjar låta likadant eller så är det bara jag som börjar bli störd.
Jag tröttnar på mitt rum för det ser verkligen ut som en 5 åring som bor här (även om alla säger att det är jättejättemysigt)
Jag tröttnar på helsingfuckingborg som bara blir tråkigare och tråkigare.. OOOO något jävla lightspel i stan, värsta flotta grejen?! nej.
för helvete?
Jag tröttnar på världen som bara krigar och har sig.
" varför forska om månen när vi inte ens klarat att ta hand om jorden?"
Jag tröttnar på mig själv, för att jag bara klagar hela tiden haha och jag tröttnar på min kropp
på mitt utseende på mitt hår .. allt som har med mig själv att göra.
och det är ju de mesta om man tänker efter. mitt liv har ju med mig att göra..
hm.
JAG ÄR TRÖTT PÅ KÄRLEK OCKSÅ! aldrig kan en kille behandla en rätt.
emma är finast!

usch.
nu är min blogg någon jävla emo grej som sitter och har självmordstankar dag ut och dag in.
kan inte hjälpas, jag är i en otursperiod.
"fuck the pain away lalal..

imorgon får jag iallfall träffa mina underbara vänner igen. tack buddah för dom.
GONATT!